Erik o jag gjorde ett litet näräventyr här om dagen.

Vi gick ut för att spana in presumtiva julgranar och eftersom vi hade sagt att det också var ett litet näräventyr så kändes allt genast kul.

Jag upplever att man känner mer och upplever mer just för att man sätter rubriken näräventyr på sin utflykt.

Vi startade med att spana in var rådjuren hade legat under natten. Förra vintern då det var knädjup snö testade Erik att provligga en rådjurslega, nu fick vi följa spåren och titta noga efter tecken.

Erik fastnade med nya jackan och slet upp en flik på ryggen. Kläder är till för att användas och skydda kroppen och jag tycker da ska användas och ett hål mer eller mindre spelar ingen roll.

Efter en stund hittade vi ett fågelägg på marken, vi funderade lite på vilken fågel det kunde ha varit, vi tror att det var från en ringduva.

Erik gillar stensöta och det fanns det gott om.

Han snackade om att någon gång i sommar samla sådant som går att äta i skogen och duka upp en liten lunch i mossan av allt vi hittar.

Låter som en bra idé tycker jag.

Det var friskt och skönt i skogen och vi såg domherrar i träden.

Efter en stund kom vi upp på en höjd och upptäckte en jättefin fornborg som satte fart på fantasin.

Tänk att det var vatten runt oss då och att människor faktiskt byggt de här murarna, fascinerande!

Vi försökte att leva oss in i hur det såg ut då och hur människorna använde sig av borgen och vad de skyddade sig mot.

Nöjda med dagen vände vi hemåt för att laga jackan med gaffa/silvertape.

Erik på väg mot ett fint klätterträd.

Troligen ett ägg från en ringduva.

Stensöta är Eriks favorit.

Fornborgen blev en kul överraskning under vårt näräventyr.